Apriil17.Blogspot.com

Säg nånting, säg nånting nu.Du vet att jag får panik av dina tårar

Det finns inga ord, men ändå finns så mycket att säga.
Det finns mängder av ord,men ändå finns det så lite att säga.
Orden stannar där de inte hörs.Vokalerna och konsonanterna ligger kvar på tungan.
Jag visste inte hur jag skulle uttrycka mig för att inte såra dig.Jag ville inte se dig förfalla.
Ångesten pumpades ut i blodets banor.Och jag misslyckades med att välja mina ord väl.
Tystnaden fick tala för sig själv.Det var aldrig tänkt att det skulle komma ut på det här sättet.
Jag såg hur verbalt avslagen du blev,och din tårar som snart skulle imma igen ögonen.
Ingen förtjännar det här.Jag lovar,jag vill dig väl.Du ska veta att jag mår lika dåligt av det här.
Jag har hört mycket du har sagt,men jag vill måla upp en egen bild av dig.
För jag går inte med på att sparka på någon som redan ligger ner.